Peter Pagin

The term ‘meaning holism’ has been used for a number of more or less closely interrelated ideas. According to one common view, meaning holism is the thesis that what a linguistic expression means depends on its relations to many or all other expressions within the same totality. Sometimes these relations are called ‘conceptual’ or ‘inferential’. A related idea is that what an expression means depends, mutually, on the meaning of the other expressions in the totality, or alternatively on some semantic property of this totality itself. The totality in question may be the language to which the expressions belong, or a theory formulation in that language.

Tänk dig att du kommit som Robinson Crusoe till en nästan öde ö, dvs till en ö du trodde var öde till dess att du träffade Fredag. Fredag förefaller tala ett språk, men det är helt olikt varje språk du hittills stött på. Du bestämmer dig efter ett tag för att försöka lära dig det. Det förefaller gå bra. Av allt att döma får du god kontakt med Fredag. Ni delar med er av mat till varandra. Ni lyckas uppfatta en del av varandras åtbörder: pekgester, uttryck för uppskattning, en anmodan att komma eller gå, och annat. På grundval av detta lyckas du, eller åtminstone förefaller det så, inleda ett samarbete med Fredag ifråga om att skaffa fram mat. Fredag börjar till och med hjälpa dig att bygga en inhägnad för några höns ni fångat. Under tiden detta pågår börjar du försöka använda en del ord eller andra uttryck du hört Fredag yttra. Du har t.ex. hört honom ibland yttra "ptocha" när ni pekat ut hönsfåglar för varandra, och försöker göra detsamma själv. Några gånger ler han uppmuntrande men andra gånger brummar han misstroget och gör en huvudrörelse som du börjat uppfatta som nekande. Du förstår först inte varför. Senare märker du att en fågel du pekat ut när Fredag gjort den nekande rörelsen plötsligt fäller ut vingarna och flyger ut ur inhägnaden. Samma sak händer igen. Och efter ett tag börjar du märka små skillnader i färg, ifråga om näbbens storlek och klornas längd, så att du själv kan skilja mellan fåglar som flyger iväg och fåglar som inte gör det. Du drar slutsatsen att "ptocha" står för den art av hönsliknande fåglar som har flygförmåga. Den här processen fortsätter. Du identifierar verb och adjektiv, pronomen, prepositioner och räkneord, liksom logiska partiklar som (Fredags motsvarigheter till) "och", "eller", "inte", "om..., så...". Du kan sätta ihop hela meningar som Fredag själv inte yttrat, men som består av delar som han yttrat..

Treating the principle of charity as a non-empirical, foundational principle leads to insoluble problems of justification. I suggest instead treating semantic properties realistically, and semantic terms as theoretical terms. This allows us to apply ordinary scientific reasoning in meta-semantics. In particular, we can appeal to widespread verbal agreement as an empirical phenomenon, and we can make use of probabilistic reasoning as well as appeal to theoretical simplicity for reaching the conclusion that there is a high rate of agreement in belief between speakers who have a high rate of verbal agreement. Although this does not by itself imply that the beliefs agreed upon are generally true, it does imply that any single speaker who is party to such a verbal agreement is justified in taking the other speakers to have mostly true beliefs. She is so justified because of the fact that it is incoherent to take her own beliefs not to be mostly true. Indirectly, this justifies a version of the principle of charity as an empirically correct principle.

Naive speakers find some logical contradictions acceptable, specifically borderline contradictions involving vague predicates such as Joe is and isn’t tall. In a recent paper, Cobreros et al. (J Philos Logic, 2012) suggest a pragmatic account of the acceptability of borderline contradictions. We show, however, that the pragmatic account predicts the wrong truth conditions for some examples with disjunction. As a remedy, we propose a semantic analysis instead. The analysis is close to a variant of fuzzy logic, but conjunction and disjunction are interpreted as intensional operators