Erik Persson

If we eventually discover extraterrestrial life, do we have any moral obligations for how to treat the life-forms we find; does it matter whether they are intelligent, sentient, or just microbial—and does it matter that they are extraterrestrial? In this paper, I examine these questions by looking at two of the basic questions in moral philosophy: What does it take to be a moral object? and What has value of what kind? I will start with the first of these questions by looking at the most important attempts to answer this question on our own planet and by asking whether and how they could be applied to extraterrestrial life. The results range from a very strong protection of all extraterrestrial life and all extraterrestrial environments, whether inhabited or not, to total exclusion of extraterrestrial life. Subsequently, I also examine whether extraterrestrial life that lacks moral status can have value to human or alien life with moral status, and if that could generate any obligations for how to treat extraterrestrial life. Based on this analysis, I conclude that extraterrestrial life-forms can have both instrumental value and end value to moral objects, which has strong implications for how to treat them.

Research groups around the world are currently busy trying to invent new life in the laboratory, looking for extraterrestrial life, or making machines increasingly more life-like. In the case of astrobiology, any newly discovered life would likely be very old, but when discovered it would be new to us. In the case of synthetic organic life or life-like machines, humans will have invented life that did not exist before. Together, these endeavors amount to what we call the emerging plurality of lives because we see a future where we are surrounded by, and interact with, life of many different origins, as well as entities that we have not traditionally seen as being alive. In the future these entities will likely possess properties that we so far have only associated with living beings, thereby transcending and perhaps blurring the borders between life and non-life.

During antiquity, the astronomical questions of the day and the methods used to formulate and answer them were clearly within the realm of philosophy. That changed most notably in the sixteenth century when Tycho Brahe turned astronomy into a modern empirical science by formulating (in principle) testable hypotheses, figuring out how to test them, building the proper instruments, and making – for that time – very accurate and systematic observations of the sky. These observations eventually led to the modern view of the solar system and ultimately the rejection of the classical Aristotelian worldview. Since then, the exploration of space has been located clearly in the realm of natural science – and, to an increasing extent, technology. In parallel to that, space has – at least since World War II –to a high degree been a place for military and political ambitions and activities. The scientists that have been involved in space exploration have mainly been physicists, together with some chemists and geologists. Lately, the exploration of space has engaged more and more biologists in the search for extraterrestrial life. The international space station, along with plans to send humans to Mars, has led to an increased involvement of medical science. If present speculations about space tourism and mining on planets, moons, and asteroids hold true, in the future we will probably see many new professions dealing not just with exploration, but also exploitation of space. Philosophy has never totally left the realm of space exploration. As space exploration and exploitation become more and more interdisciplinary, and as space becomes a bigger part of our lives, it will be time once more for philosophy to turn its attention towards space. The mission for philosophers is not to indulge in speculations over questions that are better dealt with by empirical methods. Ther are, however, several questions connected to the exploration and exploitation of space that are of a philosophical nature and that deserve to be examined seriously from a philosophical perspective. I believe that philosophical scrutiny of these questions will be to the benefit of both space exploration and philosophy. Interesting and, indeed, important philosophical questions arise in many areas of space exploration. Some of the most interesting and important ones relate to the search for extraterrestrial life, of which some will be presented here. I will not attempt to answer these questions here. Instead, this chapter should be seen as an introduction to some of the philosophical questions raised by astrobiology.

When the time comes to decide how to govern an extraterrestrial settlement there will be many alternatives to chose from. We will have the opportunity to try new and so far untested theories, but there are also some old forms of government that might be tempting to try again. We might for instance let the company whose activities on the world are the reason for the establishment govern the settlement. This has been tried before on our own planet both because it was seen as convenient and as an incentive for colonisation. In this chapter I will ask what this solution would mean for the civil liberty of the settlers. To answer the question I will look at some historical analogues and have a philosophical discussion. The conclusion is that a settlement governed by a body whose sole reason for existence is to make money for the owners, that is led by a board that answers only to the owners and not to the people, that functions as both government and sole employer, and that has the unlimited power over the life support systems necessary for the survival of the settlers will not be a good basis for civil liberties.

Human beings have wondered about the stars since the dawn of the species. Does life exist out there – intelligent life, even – or are we alone? The quest for life in the universe touches on fundamental hopes and fears. It touches on the essence of what it means to formulate a theory, grasp a concept, and have an imagination. This book traces the history of the science of this area and the development of new schools in philosophy. Its essays seek to establish the history and philosophy of astrobiology as research fields in their own right by addressing cognitive, linguistic, epistemological, ethical, cultural, societal, and historical perspectives on astrobiology.

Liv är ett centralt begrepp inom många forskningsområden, exempelvis inom biologi, astrobiologi, kemi och medicin, såväl som inom juridik, teologi och filosofi. Liv är också ett centralt tema i konsten. Det behandlas och begrundas i åtskilliga konstverk, i dikt, roman och film. Hur vi skall förstå, värdera och skydda livet, är oerhört fundamentala frågor. I framtiden kommer dessa frågor att bli än svårare och om möjligt ännu viktigare. Forskargrupper från hela världen arbetar idag med att skapa liv i laboratoriet, leta efter liv i rymden och förse maskiner med egenskaper som tidigare bara har varit förunnade levande varelser, och utvecklingen går fort. Det är viktigt att vi samtidigt funderar över de utmaningar som detta innebär. Det kommer att ta tid att hitta sätt att leva i en värld där liv finns i former vi idag knappt kan föreställa oss och där gränsen mellan levande varelser och maskiner blir alltmer suddig. De beslut vi fattar idag kommer också att påverka utvecklingen inom samhälle, forskning och utveckling under lång tid framöver. Den här boken är ett resultat av ett tvärvetenskapligt projekt vid Pufendorfinstitutet, Lunds universitet. Tolv forskare från lika många discipliner har ingått i projektet. Syftet har varit att belysa utmaningar som följer med utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv. Det tvärvetenskapliga angreppssättet har gett oss möjlighet att belysa frågorna från alla upptänkliga vinklar, men också att hitta helt nya kombinationer av metoder och synsätt. Med tanke på livets mångsidighet och stora betydelse ur så många olika perspektiv, har detta grepp varit helt nödvändigt. Vår förhoppning är att boken skall inspirera till nya tankar och diskussioner om liv. Boken vänder sig både till de som redan är intresserade och de som ännu inte har börjat fundera kring de utmaningar som utomjordiskt, artificiellt och syntetiskt liv innebär.

Hur bör vi bete oss mot livsformer som är väldigt annorlunda än vi? Spelar det någon roll att de är annorlunda? Spelar det någon roll hur annorlunda? Etiken sysslar med många olika frågor som alla har att göra med hur vi bör hantera det faktum att det vi gör (eller inte gör) påverkar andra än oss själv. En fråga för etiken gäller vad som gör en handling rätt. Är det till exempel effekterna av handlingen, avsikten med handlingen, eller ligger det i själva handlingen som sådan? En annan fråga för etiken är vad som har värde och ytterligare en är vilka olika slags värden det finns. Den fråga vi framför allt skall ägna oss åt här har att göra med vem man behöver ta etisk hänsyn till när man handlar eller fattar beslut, och varför. Man brukar fråga: ”Vad krävs för att vara ett moraliskt objekt” eller ”vad krävs för att ha moralisk status”? Det är två olika sätt att ställa samma fråga. I vårt fall skall vi försöka ta reda på om extrema livsformer kan ha moralisk status, det vill säga om vi måste ta hänsyn till dem när vi handlar eller fattar beslut som påverkar dem.

The purpose of this paper is to discuss the responsibility of AI experts for guiding the development of AI in a desirable direction. More specifically, the aim is to answer the following research question: To what extent are AI experts responsible in a forward-looking way for effects of AI technology that go beyond the immediate concerns of the programmer or designer? AI experts, in this paper conceptualised as experts regarding the technological aspects of AI, have knowledge and control of AI technology that non-experts do not have. Drawing on responsibility theory, theories of the policy process, and critical algorithm studies, we discuss to what extent this capacity, and the positions that these experts have to influence the AI development, make AI experts responsible in a forward-looking sense for consequences of the use of AI technology. We conclude that, as a professional collective, AI experts, to some extent, are responsible in a forward-looking sense for consequences of use of AI technology that they could foresee, but with the risk of increased influence of AI experts at the expense of other actors. It is crucial that a diversity of actors is included in democratic processes on the future development of AI, but for this to be meaningful, AI experts need to take responsibility for how the AI technology they develop affects public deliberation.

För att kunna känna igen liv när vi hittar det och för att veta hur vi skall leta behöver vi ha en uppfattning om vad liv är. Att försöka konstruera en definition av liv hjälper oss också att formulera våra tankar kring vad liv är. De flesta av oss har nog en intuitiv uppfattning av vad liv är, och kan i de flesta situationer utan problem skilja ut vad som är levande från vad som inte är det. Det finns dock situationer när det inte är fullt så enkelt. Man är till exempel inte överens om huruvida virus är liv. Virus kan föröka sig och genomgår evolution men de har ingen egen metabolism vilket många hävdar är en nödvändig egenskap för att vara levande. Numera finns det också datorprogram som har vissa egenskaper gemensamma med sådant som vi normalt kallar liv. De kan till exempel föröka sig och genomgå en slags evolution. Däremot är de inte uppbyggda av DNA, och dessutom är de ju tillverkade av oss. Trots detta finns det de som vill hävda att datorprogram kan vara levande. Å andra sidan finns det desto fler som förnekar det. Många förnekar också att levande datorprogram alls är möjligt. De som gör det kan till exempel hävda att liv måste ha en viss form av kemisk bas eller vara ett resultat av naturligt urval i motsats till urval baserat på regler som vi människor har konstruerat. När man diskuterar utomjordiskt liv så blir det ofta ännu svårare att avgöra vad som är levande än när vi diskuterar liv här på jorden. Utomjordiskt liv kommer förmodligen att vara väldigt olikt det vi normalt kallar liv men någonting bör det ju ha gemensamt med livet på jorden för att det skall vara befogat att använda beteckningen liv om båda. När man letar efter liv i extrema miljöer här på jorden, och i ännu högre grad när man letar efter liv på andra himlakroppar, är det av avgörande betydelse att man har någon slags uppfattning om vad liv är. Det finns framför allt två skäl till det. Det ena är att man behöver kunna avgöra om det man hittar är liv. Det andra är att vi behöver bestämma oss för hur och var vi skall leta (resurserna för att leta efter liv är ju inte obegränsade). Man behöver till exempel välja rätt slags instrument som reagerar på rätt saker. För att kunna göra det behöver man veta vilka egenskaper man skall leta efter, det vill säga man behöver veta vad liv är.

There are strong links between astrobiology and environmental concern. Astrobiology is the study of the origin, evolution and distribution of life in the universe—including Earth. Understanding life, and in particular the basic conditions for life, is important for our ability to create a sustainable future on Earth. The connection goes both ways, however. The preservation of biodiversity and of pristine environments on Earth is of the greatest importance for our ability to study life, its origin, distribution and future. Of special interest from an astrobiology perspective is the preservation of areas with conditions that can serve as analogues to extraterrestrial environments, areas with conditions similar to those under which life originated on Earth, and in general environments where extreme adaptations can be studied. Astrobiology also presents some direct environmental challenges that need to be considered, namely in the form of forward and back contamination. Both issues need to be approached from a technical perspective, but also from a societal perspective. And both must be understood within a broader context of ensuring the sustainability of practices, both scientific and commercial.

Some authors argue that we have a moral obligation to leave Mars the way it is, even if it does not harbour any life. This claim is usually based on an assumption that Mars has intrinsic value. The problem with this concept is that different authors use it differently. In this chapter, I investigate different ways in which an uninhabited Mars is said to have intrinsic value. First, I investigate whether the planet can have moral standing. I find that this is not a plausible assumption. I then investigate different combinations of objective value and end value. I find that there is no way we can know whether an uninhabited Mars has objective end value and even if it does, this does not seem to imply any moral obligations on us. I then investigate whether an uninhabited Mars can have subjective end value. I conclude that this is very plausible. I also investigate whether an uninhabited Mars can have objective instrumental value in relation to some other, non-Mars related end value. I find also this very plausible. It is also highly plausible, however, that spreading life to a presently uninhabited Mars can also have subjective end value, as well as objective instrumental value. I mention shortly two ways of prioritising between these values: The utilitarian method of counting the number of sentient beings who entertain each value and determining the strength of the values to them. Finding a compromise that allows colonisation on parts of the planet while leaving other parts untouched. These methods should be seen as examples, not as an exhaustive list. Also, I do not take a definitive stand in favour of any of the two approaches, though it seems at least prima facie that the second approach may have a better chance of actually leading to a constructive result.